PTS granskar svenska webbutiker: klarar din e-handel tillgänglighetslagen?

Många webbutiker har hört talas om tillgänglighetslagen, men få har tagit sig an den. Nu har Post- och telestyrelsen (PTS) börjat granska e-handel på riktigt, och frågan är inte längre om myndigheten tittar på webbutiker, utan vilka som står på tur. Här går vi igenom vad lagen kräver, vad som är risken och hur du tar reda på var din butik står.

Tillgänglighetslagen (lag 2023:254) trädde i kraft 28 juni 2025 och genomför EU:s tillgänglighetsdirektiv. E-handelstjänster riktade till konsumenter är en av de tjänster som omfattas, enligt PTS. PTS är tillsynsmyndighet, men kan varken ge förhandsbesked eller individuell rådgivning. Varje företag måste själv bedöma om det omfattas.

28 granskade webbutiker och 124 klagomål: det här är ingen avlägsen risk

PTS meddelade i oktober 2025 att myndigheten inleder sin första tillsyn av e-handel. Första omgången gällde större aktörer etablerade i Sverige som säljer produkter online. Enligt LPTT inledde PTS 17 ärenden under 2025, och ytterligare elva e-handlare tillkom under 2026. Det ger 28 tillsynsärenden. Bland de granskade nämns H&M, Boozt, Ellos, Biltema, KappAhl, Apotea, Åhléns, Mathem, Coop, Ica, Willys, Jula, XXL och Ikea.

Samtidigt har PTS enligt sin sida om klagomål fått in 124 klagomål. 110 gäller tjänster och 14 gäller produkter. De flesta handlar om e-handlares webbsidor där funktioner inte går att använda med hjälpmedel. Talet är inte daterat på sidan, så kontrollera gärna aktuellt antal hos PTS.

Dessutom publicerade PTS den 4 december 2025 en mätning av 576 svenska webbplatser, cirka 26 500 sidor. Det var en temperaturmätning och inte tillsyn. Enligt Ehandel.se visar rapporten att webbplatser med e-handelstjänst har drygt tre gånger fler brister per sida.

Vad PTS faktiskt tittar på

Startsida, produktsida och sökfunktion

PTS granskning fokuserar enligt myndighetens besked på startsidan, en produktsida och sökfunktionen. Granskningen gäller bara webbplatser, inte appar. Det gör att just de tre sidtyperna är ett bra ställe att börja på.

Fyra principer: uppfattningsbar, hanterbar, begriplig och robust

PTS kontrollerar att webbplatsen är uppfattningsbar, hanterbar, begriplig och robust. Myndigheten granskar också att det finns information om hur tjänsten fungerar och att informationen ges på ett tillgängligt sätt. Det är alltså inte nog att sidan ser bra ut. Den måste fungera för den som navigerar utan mus eller använder skärmläsare.

Så går en tillsyn till, steg för steg

Enligt PTS beskrivning av tillsynen har processen fyra steg:

1. Begäran om uppgifter från företaget.
2. Granskning av tjänsten.
3. Kontroll av information om tillgänglighet.
4. Möjlighet för företaget att yttra sig.

Vid brister ska företaget själv åtgärda dem. Om bristerna inte rättas, eller om åtgärderna bedöms otillräckliga, kan PTS vidta ytterligare åtgärder. Tillsynen sker inte bara efter anmälan. PTS väljer ut tjänster enligt en egen plan, men kan också granska efter ett klagomål eller en annan indikation. Att inte ha fått något klagomål är alltså ingen garanti.

Vad lagen kräver av en webbutik i praktiken

Den tekniska nivån är EN 301 549, vilket innebär att WCAG nivå A och AA ska uppfyllas. Nivå AAA är inte ett krav, enligt PTS vanliga frågor. Standarden hänvisar i nuvarande version till WCAG 2.1, och en uppdatering med WCAG 2.2 pågår men är inte färdig. Källorna går isär om vilken version som gäller, så vår rekommendation är att se WCAG 2.1 AA som miniminivå och bygga så att WCAG 2.2 också klaras.

Det är bara de delar av webbplatsen som hör till e-handelstjänsten som omfattas av e-handelskraven. Du bedömer själv vilka delar det är, men bedömningen kan prövas i tillsynen. Innehåll från tredje part som du varken finansierar, utvecklar eller kontrollerar omfattas inte av lagen.

Tangentbordsnavigering och synlig fokusmarkering

Hela köpflödet, från produktlista till kassa och betalning, ska gå att använda med tangentbord och skärmläsare. Fokusmarkeringen ska synas när man tabbar. Enligt Nordic Web Team hör detta till de praktiska grundkraven för webbutiker.

En sekundärkälla, Ehandelstips, nämner att sidor som inte går att använda med tangentbord och otydlig fokusmarkering hör till de vanligaste bristerna. Det är vanligast i kassan.

Kontraster och läsbarhet

Bilder ska ha alternativtext och kontrasten ska vara tillräcklig. Det låter enkelt, men påverkar allt från produktbilder och prisetiketter till knappar och rabattbanners. Kontrollera särskilt text över bilder och grå text på vit bakgrund, eftersom det är lätt att missa i en designprocess.

Formulär och kassa som fungerar med skärmläsare

Formulär ska ha kopplade etiketter, och felmeddelanden ska vara tydliga och kopplade till rätt fält. Den som använder skärmläsare ska alltså få veta vilket fält som är fel och varför. Formulärfält utan etiketter nämns som en vanlig brist, särskilt i kassan.

Kassan är den sida där en brist kostar mest. Där blir ett hinder direkt en förlorad order och ett möjligt klagomål.

Information om tillgänglighet och rapportering av brister

Tjänsteleverantörer måste ge information om tjänstens tillgänglighet på ett tillgängligt sätt. De måste också rapportera brister i tillgängligheten till PTS, som har en e-tjänst för detta. Det är en del som ofta glöms bort, trots att PTS uttryckligen granskar att informationen finns.

Är du ett av företagen som berörs? Risker och vanliga missförstånd

Granskningen har hittills gällt större aktörer, men PTS säger att tillsynen sker stegvis och att alla företag inte granskas samtidigt. Vilka som kommer senare är inte bestämt. Det är därför en rimlig risk, men inte bekräftat, att kommande omgångar når mindre handlare. Internationellt pekar en sammanfattning från Accessiway på att myndigheter i Sverige och Nederländerna söker upp företag aktivt, medan kopplingen mellan tillsyn och klagomål ännu är otydlig.

Mikroföretagsundantaget: smalare än många tror

Undantaget för mikroföretag gäller tjänster från företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning på högst 2 miljoner euro. Båda villkoren gäller, enligt lagtexten. Ett bolag med tio anställda eller fler, eller över 2 miljoner euro i omsättning, ligger alltså inom lagen. Många svenska småföretag med e-handel berörs därför.

Befintliga webbutiker är inte undantagna

Övergångsreglerna är snäva. Lagen säger att en tjänsteleverantör får fortsätta använda produkter som lagligen användes före ikraftträdandet, och fortsätta tjänster enligt avtal ingångna före, längst till 27 juni 2030. Det är inget generellt undantag för befintliga webbutiker, och nya och uppdaterade tjänster ska följa kraven direkt. Hur reglerna slår för just din löpande webbshop bör en jurist bedöma.

Äldre innehåll har ett särskilt undantag. Dokumentfilformat och förinspelade medier som publicerats före ikraftträdandet, samt arkivinnehåll som inte uppdaterats, omfattas inte. Det rör innehåll och inte själva butiken.

Undantag för oproportionerlig börda eller ändrad grundkaraktär finns också, men enligt en sekundärkälla, Selma, måste de motiveras, dokumenteras och kunna visas upp vid tillsyn. De är ingen genväg.

Sanktionsavgift på 10 000 till 10 miljoner kronor: så hänger det ihop med föreläggande

PTS kan besluta om föreläggande, som kan förenas med vite. Om bristerna inte rättas kan företaget få en sanktionsavgift på mellan 10 000 kronor och 10 miljoner kronor, enligt Mediemyndigheten. 10 miljoner är alltså taket och inte standardbeloppet.

Ordningen är först föreläggande om rättelse och därefter eventuellt avgift, vilket Ehandel.se också beskriver. Det betyder att den som reagerar tidigt och har en plan har betydligt bättre utgångsläge.

Så går en tillgänglighetsgranskning och åtgärdsplan till

Baslinje: automatiska tester och manuell granskning

Börja med en baslinjemätning med automatiserade verktyg mot WCAG 2.1 AA och komplettera med manuell test av tangentbord och skärmläsare i viktiga flöden. Det rekommenderar bland andra Partnersense. Automatiska verktyg hittar bara en del av bristerna, ofta uppskattat till runt en tredjedel, enligt Ehandelstips, så manuell granskning behövs. Av samma skäl bör du inte förlita dig enbart på en automatisk skanner eller ett tillgänglighetsplugin.

Prioritera efter köpflödet och efter det PTS granskar

Prioritera de sidor PTS granskar: startsida, produktsida och sök. Gå därefter vidare till varukorg, kassa och betalning. Då får du snabbast effekt där risken och affärsvärdet är störst.

Åtgärdsplan, dokumentation och löpande kontroll vid varje uppdatering

En bra åtgärdsplan ordnar bristerna efter allvarlighet och sida, anger vem som ansvarar och när det ska vara klart. Dokumentera också vad ni har bedömt och varför, till exempel vilka delar av webbplatsen som hör till e-handelstjänsten. Det underlättar om PTS skulle begära uppgifter.

Tillgänglighet är inget engångsprojekt. Varje ny funktion och uppdatering måste hålla kraven, så kontrollen bör ingå i rutinen för release. Vid ombyggnad eller nylansering av WooCommerce- eller Shopify-butiker är det billigast att bygga in tillgänglighet från början, eftersom uppdaterade tjänster ska följa kraven direkt. Det framhålls bland annat av Pigment.

Sammanfattning: det här gör du den närmaste månaden

• Bedöm om ni omfattas. Kom ihåg att mikroföretagsundantaget kräver både färre än tio anställda och högst 2 miljoner euro i omsättning eller balansomslutning.
• Räkna inte med att befintliga butiker är undantagna. Låt en jurist bedöma övergångsreglerna för just er webbshop.
• Testa startsida, produktsida och sök med tangentbord och skärmläsare.
• Gå igenom varukorg, kassa och betalning. Kontrollera etiketter, felmeddelanden och fokusmarkering.
• Kontrollera att tillgänglighetsredogörelsen finns och att ni har en rutin för att rapportera brister.
• Gör en åtgärdsplan med ansvariga och datum, och bygg in kontrollen i varje uppdatering.

Vill du veta var din webbutik står? Prata med Revolter

Vill du ha en rak bild av hur din webbutik klarar kraven kan vi hjälpa dig att komma igång. Kontakta oss så tittar vi på det tillsammans.